I denna ljuva sommartid

Magen växer och det är tungt nu. Det är snarare dagsformen som avgör vad jag mäktar med än något annat. Lilla C förstår att det är något på gång och sitter gärna i mitt knä. Om inte annat så känner hon väl att den fysiska distansen mellan oss ökar. Det är väldigt mysigt att ha en liten tjej som gärna pussas och kramas. 

Vi försöker vara ute i trädgården där lilla C kan springa omkring utan att jag behöver jaga henne hela tiden. Det känns otroligt bra. Att det sedan finns två åttaåriga tjejer på granntomten som hon kan stå och bara titta på nästan hur länge som helst - det är ett stort plus. 

Denna sommar har det inte blivit så mycket trädgårdsarbete då jag är höggravid med tvillingarna och Finaste inte kommer ta ut någon semester. Man skulle kunna säga att det endast är trädgårdsarbete de luxe då jag bara plockar in färska blommor och placerar ut i hemmet. Villalivslycka!

Tvillingarna växer och jag har fått inse att det är stora barn i magen. Trots att de är två vägde de 2528g (37%) och 1775g (-6%) i vecka 31+2. Jag hoppas att de är två friska barn som väljer att komma ut liiite tidigare, typ v 36+några dagar. 

//m

Livet har sina goda stunder

Jag älskar livet. Just nu. Precis här. Jag väljer detta varje morgon och är bara så lycklig över att befinna mig här. Med finaste mannen. En ljuvlig dotter och två till i magen. I ett hus där vi bygger bo. I solen på vår altan. I vår underbara trädgård. 

Precis här, precis just nu är det bara total lycka. 

//m

I väntans tider

Att under ett år sälja två lägenheter, en båt, köpa hus och få världens underbaraste dotter var både hektiskt under perioder, stressigt och såklart det bästa vi någonsin gjort. Nu har vi boat in oss, gått in i föräldrarollerna och renoverat det som vi tyckte var mest akut. Vi har bytt skift så jag har jobbat och Finaste har varit hemma med Lil'C och sedan har vi hunnit byta tillbaka igen. 

Nu lever vi i stunden men planerar för framtiden. Bygglovet är godkänt, tvillingarna beräknas till augusti och Lil'C ska börja på förskola. 

Jag har gått upp strax under 15 kg och mår än så länge strålande. Idag har vi firat min lillasysters student och C har haft feber hela dagen. Vet inte om det är hormoner eller om det är att C är sjuk men själv känner jag mest för att gråta. Oron för C blandat med känslan av att inte räcka till. Inte orka bära runt på henne då mycket som hon vill när hon är sjuk och söker närhet. Fasar inför natten då hon inte fick i sig någon välling alls. 

Men för att återgå till det positiva så växer jag, magen och de små liven som de ska. Och till veckan ska vi på ultraljud igen. 

//m